Vanliga barnsjukdomar: En guide för småbarnsföräldrar

Vi förstår att inget kan vara mer oroande än när ditt barn känner sig dåligt. Kunskap är makt, och genom att känna igen tecken och symptom kan du vara bättre förberedd för att ge det bästa omhändertagandet.

Förkylning

Förkylning, orsakad av flera olika virus, är en av de mest frekventa sjukdomarna bland barn. Särskilt under de första åren när barn börjar dagis, utsätts de för en mängd nya bakterier och virus. Dagis är kända som bakterieparadis, vilket innebär att barn ofta blir förkylda där. Trots att förkylning kan vara besvärlig, bygger den barnets immunitet över tid.

Symptom: Snuvighet, nysningar, halsont, hosta.
Förebyggande: God handhygien, undvik nära kontakt med förkylda personer.
Behandling: Vila, vätska, näsdroppar. Kramar och tålamod.
Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?: Du som förälder kan se till att barnet vilar, erbjuder smärtlindring vid behov, och alltid övervakar barnets allmäntillstånd. Vid oro eller förvärrade symptom bör sjukvården alltid kontaktas.

Öroninflammation

Öroninflammation, en inflammation i mellanörat, är vanligt förekommande bland småbarn, särskilt de mellan 6 månader till 2 år. Denna sjukdom utvecklas ofta efter en virusinfektion som en förkylning. Barn som ofta vistas i grupper, såsom på dagis eller barngrupper, löper högre risk att drabbas då infektionen lätt sprids bland barn.

Symptom: Öronvärk, feber, gråt.
Förebyggande: Undvik att badvatten kommer in i örat.
Behandling: Läkarbesök för eventuell antibiotika. Värme kan lindra smärta.

Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?: Du som förälder kan se till att barnet vilar, erbjuder smärtlindring vid behov, och alltid övervakar barnets allmäntillstånd. Vid oro eller förvärrade symptom bör sjukvården alltid kontaktas.

Maginfluensa

Maginfluensa orsakas huvudsakligen av virus eller bakterier och är en av de mest smittsamma sjukdomarna bland barn. Den sprids snabbt i miljöer där barn leker nära varandra, som på dagis eller skolor. Barn som inte tvättar händerna regelbundet, särskilt efter toalettbesök eller före måltider, är särskilt utsatta.

Symptom: Kräkningar, diarré, buksmärta, feber.
Förebyggande: God handhygien, undvika kontakt med sjuka personer och, i vissa fall, vaccinering (t.ex. mot rotavirus).
Behandling: Symptomatisk behandling, inklusive vätskeersättning och vila.
Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?:

• Vätskeersättning: Håll ditt barn hydratiserat. Ge små mängder vätska ofta, som orala vätskeersättningslösningar (finns på apotek). Undvik saft och läsk eftersom de kan förvärra diarré. För äldre barn kan klar vätska som vatten och buljong också vara bra.
• Mat: Introducera försiktigt lätt smältbar mat när barnet börjar må bättre, som ris, bananer och rostat bröd.
• Övervakning: Var uppmärksam på tecken på uttorkning, som torra läppar, minskad urinproduktion, sjunkna ögon eller slöhet.
• Hygien: Med tanke på smittsamheten, se till att ditt barn tvättar händerna regelbundet, särskilt efter toalettbesök eller innan de äter. Om ditt barn fortfarande använder blöja, byt den ofta och tvätta dina händer noggrant efteråt.
• Medicinering: Undvik att ge ditt barn anti-diarréaläkemedel utan att först rådfråga en läkare.
• Sjukvård: Vid tecken på allvarlig uttorkning, som sjunkna ögon, torra läppar eller minskad tår- eller urinproduktion, eller om du är orolig för barnets allmäntillstånd, kontakta sjukvården omedelbart. 

Astma

Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna som kan leda till andningssvårigheter. Den uppträder ofta tidigt i livet, och medan orsakerna kan variera, spelar miljöfaktorer, allergener och genetik en roll. Barn som bor i stadsområden eller hus med husdjur eller rökare kan vara särskilt utsatta. Dagis och skolor med dålig luftcirkulation kan också bidra till symptom hos känsliga barn.

Symptom: Andfåddhet, väsande andning, hosta, tryck eller smärta i bröstet.
Förebyggande: Undvika kända utlösare, följa upp med regelbundna läkarbesök och använda förebyggande inhalatorer som ordinerats.
Behandling: Använda snabbverkande luftrörsvidgande inhalatorer vid behov, och följa läkarens rekommendationer för långsiktiga kontrollmediciner.
Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?:

• Medicinering: Ha alltid barnets snabbverkande inhalator tillgänglig och följ läkarens råd om hur och när den ska användas. Om ditt barn har en astmaaktionsplan, följ den noggrant.
• Övervakning: Var uppmärksam på varningssignaler som kan tyda på att ditt barns astma försämras, såsom ökad hosta, nattlig väckning på grund av astmasymptom eller ökad behov av snabbverkande inhalator.
• Undvik triggare: Lär dig vad som utlöser ditt barns astma och försök att minska exponeringen för dessa triggare. Det kan vara allt från pollen och damm till kall luft eller ansträngande aktiviteter.
• Vila: Efter ett astmaanfall kan ditt barn känna sig trött. Se till att de får tillräckligt med vila.
• Sjukvård: Om ditt barns symtom inte förbättras trots användning av snabbverkande inhalator, eller om du är orolig för ditt barns andning, sök medicinsk vård omedelbart.

Astma kräver en proaktiv hantering och det är viktigt för föräldrar att känna igen de tidiga tecknen på en försämring för att förhindra allvarliga anfall.

Bronkit

Bronkit är en inflammation i bronkerna, vanligtvis efter en förkylning eller en influensa. Barn, särskilt de yngre, har smalare luftvägar, vilket gör dem mer mottagliga för inflammation. Platser med hög barnkoncentration, som dagis eller skolor, kan snabbt bli smittkällor, särskilt under kalla månader.

Symptom: Ihållande hosta, andnöd, feber.
Förebyggande: Undvik rökiga miljöer.
Behandling: Vila, vätska, eventuell medicinering.
Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?: Ge barnet en lugn miljö att vila i, håll barnet hydratiserat och övervaka febern. En luftfuktare eller att andas in ånga från en varm dusch kan också hjälpa till att lösa upp slem och lindra hostan.

Eksem

Eksem, en kronisk hudåkomma, leder till klåda, torrhet och inflammation. Det kan bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Barn som bor i kalla eller torra klimat, eller de med allergier, kan vara mer benägna att utveckla eksem. Även kontakt med irriterande ämnen på dagis, som tvättmedel eller vissa leksaker, kan utlösa utbrott.

Symptom: Rodnad, klåda, fjällande hud.
Förebyggande: Mjukgörande kräm, undvik irriterande ämnen.
Behandling: Mjukgörande kräm, kortisonkräm.

Vattkoppor

Vattkoppor, orsakat av varicella-zosterviruset, var tidigare en riktig barndomssjukdom innan vaccin introducerades. Den sprids lätt, särskilt i gruppinställningar som skolor eller dagis. Medan de flesta barn får milda symptom, kan det vara mycket obekvämt med klåda och feber.

Symptom: Klådande blåsor, feber.
Förebyggande: Vaccination.
Behandling: Klådstillande medel, undvik att klia.

Urinvägsinfektion (UVI) 

UVI är en infektion i urinvägarna, och det är vanligare hos flickor än pojkar. Bakterier, oftast från tarmen, kan tränga in i urinröret och upp i blåsan. Barn som håller sig med att gå på toaletten, vilket kan vara vanligt i skolmiljöer eller på dagis, kan ha en ökad risk för UVI.

Symptom: Smärta vid kissning, feber.
Förebyggande: God hygien, kissa regelbundet.
Behandling: Läkarbesök för antibiotika. Extra vätska.

Feber

Feber i sig är inte en sjukdom, utan en naturlig reaktion av kroppen på en infektion. Det kan vara skrämmande att se ditt barn med hög temperatur, men det är kroppens sätt att bekämpa sjukdom. Dagis och skolor, där barn kommer i nära kontakt med varandra, är ofta smittkällor för sjukdomar som kan leda till feber.
Symptom: Värme, trötthet, frossa.
Förebyggande: Svårt att undvika men håll koll på symptom.
Behandling: Vila, febernedsättande vid behov. Kylning.

Kikhosta (pertussis)

Kikhosta, orsakad av bakterien Bordetella pertussis, är en allvarlig andningssjukdom som kan vara särskilt farlig för spädbarn. Trots att det finns ett vaccin är utbrott fortfarande vanliga, särskilt i skolmiljöer där barn kommer i nära kontakt med varandra.

Symptom: Långa hostattacker, “kikande” ljud när man tar ett andetag efter en hostattack. 
Förebyggande: Vaccinering är det mest effektiva sättet att förebygga kikhosta. Den ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet i många länder. God handhygien och att undvika kontakt med sjuka individer kan också minska risken för spridning. 
Behandling: Antibiotika kan ges för att minska sjukdomens svårighetsgrad och smittsamhet. Symptomatisk behandling, som hostmedicin, kan hjälpa till att lindra symptomen.
Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?: Förutom den medicinska behandlingen, håll ditt barn hemma för att förhindra spridning. Se till att barnet får tillräckligt med vila och vätska. Använd en luftfuktare i barnets rum för att lindra andningssymptomen. Vid allvarliga andningssvårigheter, sök omedelbar medicinsk vård.

Mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom. Trots att det finns effektiva vacciner, uppstår fortfarande utbrott, särskilt i samhällen med låg vaccineringstäckning. Skolor och dagis kan bli snabba smittkällor om ett utbrott uppstår.

Symptom: Feber, hosta, röda ögon, ljuskänslighet och röda utslag som börjar i ansiktet och sprider sig. 
Förebyggande: Vaccinering med MPR-vaccinet (mot mässling, påssjuka och röda hund) är det bästa skyddet mot mässling. Undvik kontakt med smittade personer och praktisera god handhygien. 
Behandling: Det finns ingen specifik behandling för mässling. Symptomatisk behandling, som febernedsättande och vila, rekommenderas. Det är viktigt att hålla sig hydratiserad och att undvika ljus om man är ljuskänslig.
Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?: Först och främst, håll ditt barn isolerat hemma för att förhindra spridning. Erbjud ditt barn vätska ofta och se till att de får vila. Ett mörkt rum kan minska ljuskänsligheten. Om du misstänker mässling, ring sjukvårdsupplysningen eller din vårdcentral innan du besöker för att informera dem om misstankarna, så att nödvändiga försiktighetsåtgärder kan vidtas för att undvika ytterligare spridning.

Röda hund (rubella)

Röda hund, orsakad av rubellavirus, är en annan sjukdom som mestadels kontrolleras genom vaccinering, men den kan fortfarande dyka upp. Den är särskilt farlig för gravida kvinnor, eftersom den kan orsaka allvarliga fosterskador.

Symptom: Lätta utslag, lätt feber, svullna lymfkörtlar.
Förebyggande: MPR-vaccinet ger skydd även mot röda hund. Att hålla sig borta från personer som har sjukdomen och god handhygien kan minska risken för smitta. 
Behandling: Det finns ingen specifik behandling för röda hund. Symptomatisk behandling, såsom vila och febernedsättande medel, kan hjälpa. 
Vad kan du som förälder göra om ditt barn drabbats?: Håll ditt barn hemma för att minska risken för smitta till andra, särskilt gravida kvinnor. Ge barnet smärtlindring om det behövs och se till att de får tillräckligt med vila. Håll en regelbunden övervakning av barnets allmäntillstånd och kontakta vårdcentralen om du är orolig.

Kom ihåg att som förälder känner du ditt barn bäst. Om du är orolig, tveka inte att söka medicinsk hjälp. Det finns ingen skam i att vara extra försiktig när det kommer till ditt barns hälsa. Var närvarande, ge mycket kärlek, och tveka aldrig att krama ditt barn lite extra under dessa tuffa stunder.