Vanliga barnsjukdomar – symtom, egenvård och när du ska söka vård

Förkylning

Förkylning orsakas av virus och är mycket vanligt, särskilt när barn börjar träffa fler människor i förskola och andra grupper. Barn kan få många förkylningar under ett år utan att det betyder att immunförsvaret är onormalt svagt.

• Snuva eller täppt näsa.
• Hosta och nysningar.
• Halsont.
• Feber, trötthet och minskad aptit.

Erbjud dryck, vila och lugnare aktiviteter. Koksaltlösning i näsan kan hjälpa vid nästäppa. Ett litet barn kan behöva äta mindre mängder oftare om täppan gör det svårt att äta.

Barnet får svårt att andas, verkar mycket slött, inte får i sig vätska eller om besvären först förbättras och sedan blir tydligt värre.

Feber

Feber är kroppens reaktion på en infektion och är inte en egen sjukdom. Temperaturen behöver inte behandlas enbart för att den är förhöjd. Det viktigaste är hur barnet mår.

Låt barnet vila och erbjud dryck ofta. Klä barnet lagom varmt. Febernedsättande läkemedel kan användas om barnet har ont, är mycket besvärat eller har svårt att komma till ro. Följ alltid doseringen efter barnets vikt och produktens instruktioner.

• barnet är yngre än tre månader och har feber,
• febern har pågått i mer än fyra dagar,
• barnet verkar mycket sjukt eller svårt att få kontakt med,
• barnet inte får i sig vätska,
• eller barnet har feber och tydliga andningsbesvär.

Undvik kallbad och kraftig nedkylning. Det kan göra barnet obekvämt och behandlar inte orsaken till febern.

Öroninflammation

Öroninflammation sitter i mellanörat och kommer ofta i samband med en förkylning. Den orsakas inte av att badvatten råkar komma in i hörselgången.

• Ont i örat.
• Feber.
• Oro, gråt eller svårigheter att sova.
• Tillfälligt sämre hörsel.
• Ibland vätska som rinner ur örat.

Låt barnet vila och ge smärtlindring efter ålder, vikt och anvisning. Det kan kännas skönare att ligga med huvudet något högre när barnet är vaket.

Barnet har mycket ont, vätska rinner ur örat, barnet är under ett år eller om besvären inte börjar minska. Antibiotika behövs i vissa fall, men inte vid varje öroninflammation.

Magsjuka

Magsjuka orsakas oftast av virus och kan ge kräkningar, diarré, magont, feber och trötthet. Små barn är känsligare för vätskebrist än vuxna.

Ge små mängder vätska ofta. Om barnet kräks kan någon tesked i taget med korta mellanrum fungera bättre än ett helt glas. Vätskeersättning är särskilt användbart vid upprepade kräkningar eller diarréer.

När barnet vill äta kan det vanligtvis återgå till vanlig mat i små portioner. Det behövs ingen särskild diet med enbart ris, banan och rostat bröd.

• Barnet kissar betydligt mindre än vanligt.
• Munnen och läpparna är torra.
• Barnet gråter utan tårar.
• Barnet blir ovanligt trött eller slött.
• Ögonen ser insjunkna ut.

Barnet inte får behålla vätska, visar tecken på uttorkning, har blod i avföringen, mycket ont i magen eller verkar tydligt påverkat.

Hosta och luftvägsinfektion

Hosta är vanligt vid virusinfektioner och kan finnas kvar i flera veckor efter att andra förkylningssymtom har försvunnit. Det är barnets andning och allmäntillstånd som avgör hur brådskande situationen är.

Erbjud dryck och låt barnet vila. Håll barnet borta från tobaksrök. Ge inte receptfri hostmedicin till små barn utan att först fråga apotek eller vårdpersonal.

Undvik att låta barnet andas in ånga från kokande vatten eller en mycket varm dusch. Det finns risk för brännskador och metoden behandlar inte infektionen.

• barnet andas snabbt eller ansträngt,
• huden dras in mellan revbenen eller vid halsgropen,
• barnet piper eller väser och har svårt att få luft,
• barnet inte orkar dricka,
• eller hostan fortsätter längre än fyra veckor utan att avta.

Höstblåsor

Höstblåsor är en virusinfektion som är vanligast hos barn under tio år. Den ger ofta små blåsor eller sår i munnen och utslag eller blåsor på händer och fötter.

Kall dryck, yoghurt och annan mjuk mat kan kännas lättare att äta när det gör ont i munnen. Undvik mat som svider. Besvären brukar gå över av sig själva.

Barnet har så ont i munnen att det inte kan dricka eller visar tecken på vätskebrist.

Vattkoppor

Vattkoppor orsakas av virus och brukar ge feber och kliande utslag som utvecklas till vätskefyllda blåsor. Nya blåsor kan komma i omgångar under flera dagar.

Håll barnets naglar korta, använd svala kläder och försök minska kliandet. Fråga apotek eller vårdpersonal om lämplig klådlindring.

Ge inte läkemedel med acetylsalicylsyra till barn. Rådgör med vården innan ibuprofen används vid vattkoppor.

Barnet är mycket sjukt, huden runt blåsorna blir kraftigt röd och öm, barnet får andningsbesvär eller om barnet har nedsatt immunförsvar.

Vaccination mot vattkoppor införs i det svenska barnvaccinationsprogrammet från januari 2027. Fram till dess kan vaccination erbjudas utanför programmet.

Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion kan ge olika symtom beroende på barnets ålder. Äldre barn kan säga att det svider när de kissar, medan små barn ibland bara får feber, blir irriterade eller äter sämre.

• Sveda eller smärta när barnet kissar.
• Behov att kissa ofta.
• Ont i magen eller ryggen.
• Illaluktande eller blodblandad urin.
• Feber, ibland utan andra tydliga symtom.

Misstänkt urinvägsinfektion hos barn bör bedömas av vården. Vid feber, ryggsmärta, kräkningar eller påverkat allmäntillstånd behöver barnet bedömas skyndsamt.

Eksem

Eksem är inte en smittsam barnsjukdom, utan en inflammation i huden som kan ge torrhet, rodnad och klåda. Besvären kommer ofta i perioder.

Smörj regelbundet med en oparfymerad mjukgörande kräm och undvik sådant som tydligt irriterar huden. Kortisonkräm kan behövas vid inflammation och ska användas enligt vårdens eller produktens råd.

Eksemet är utbrett, stör barnets sömn, inte förbättras av behandlingen eller om huden blir vätskande, sårig och öm.

Astma och förkylningsutlösta andningsbesvär

En del barn får pipande eller ansträngd andning i samband med förkylningar. Återkommande besvär kan bero på astma eller förkylningsutlösta luftvägsbesvär och behöver bedömas av vården.

Följ barnets behandlingsplan och använd inhalationsläkemedel på det sätt vården har ordinerat. Kontrollera regelbundet att inhalator och andningsbehållare används rätt.

Barnet har tydligt svårt att andas, inte orkar prata eller äta, blir blåaktigt eller inte förbättras av ordinerad snabbverkande medicin.

Kikhosta

Kikhosta kan börja som en vanlig förkylning och övergå i långvariga, intensiva hostattacker. Spädbarn kan få andningsuppehåll utan det typiska kikande ljudet.

Vaccination mot kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet, men sjukdomen förekommer fortfarande. Kontakta vården vid misstanke, särskilt om ett spädbarn utsatts för smitta eller har hostattacker.

Mässling

Mässling är mycket smittsamt och kan ge hög feber, hosta, röda ögon och utslag som ofta börjar i ansiktet och sprider sig över kroppen.

Misstänker du mässling ska du ringa 1177 eller en vårdmottagning innan du åker dit. Gå inte direkt in i ett väntrum eftersom andra kan utsättas för smitta.

MPR-vaccination ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund och ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Röda hund

Röda hund brukar ge lindrig feber, utslag och svullna lymfkörtlar. Infektionen är särskilt allvarlig om en gravid person smittas eftersom fostret kan skadas.

Kontakta vården per telefon vid misstanke och undvik kontakt med gravida. Vaccination mot röda hund ingår i MPR-vaccinet.