Varför är tandborstning så viktigt? Mer än bara fräsch andedräkt

Den rena känslan efter tandborstningen är trevlig, men fräsch andedräkt är inte den viktigaste anledningen att borsta. Tandborsten tar bort bakteriebeläggningar, medan fluoridtandkrämen stärker tänderna och hjälper till att förebygga karies.

Vad händer i munnen mellan tandborstningarna?

I munnen finns naturligt många olika bakterier. De flesta hör hemma där och är inte ett problem i sig. När bakterier, saliv och matrester samlas på tänderna bildas däremot en mjuk beläggning som brukar kallas plack.

Plack kan lägga sig längs tandköttskanten, mellan tänderna och i de små fårorna på tuggytorna. Beläggningen syns inte alltid tydligt, men kan kännas som en sträv eller klibbig yta på tänderna.

Genom att borsta regelbundet stör och avlägsnar du beläggningen innan den hinner orsaka problem.

Tandborstning hjälper till att förebygga karies

När du äter eller dricker något som innehåller socker kan bakterierna i munnen bilda syror. Syrorna påverkar tandens emalj och kan med tiden leda till karies, alltså hål i tänderna.

Fluoriden i tandkrämen hjälper till att stärka tandytan och reparera tidiga, ytliga skador. Därför är det viktigt att inte bara borsta mekaniskt, utan att använda en tandkräm som innehåller fluorid.

Karies börjar ofta utan tydliga symtom. När ett hål har blivit större kan tanden börja ila eller göra ont, men då har skadan redan hunnit utvecklas. Regelbunden tandborstning är därför förebyggande arbete, inte bara något man gör när munnen känns ofräsch.

Varför ska man inte skölja munnen efter tandborstningen?

När tandborstningen är klar finns ett tunt lager fluorid från tandkrämen kvar på tänderna. Om du sköljer munnen ordentligt med vatten direkt efteråt sköljs en del av detta skydd bort.

Spotta därför ut tandkrämsskummet ordentligt, men undvik att skölja med ett helt glas vatten. Det ska inte ligga stora mängder tandkräm kvar i munnen – bara den lilla mängd som finns kvar efter att du har spottat.

Om du tycker att det känns obehagligt att inte skölja kan du sila runt tandkrämsskummet med en mycket liten mängd vatten och sedan spotta ut. Undvik bara att skölja upprepade gånger tills all smak av tandkräm är borta.

Tandköttet behöver också rengöras

Plack som får ligga kvar längs tandköttskanten kan göra tandköttet inflammerat. Det kan bli rött, svullet och börja blöda när du borstar eller rengör mellan tänderna.

Blödande tandkött är därför inte alltid ett tecken på att du bör undvika området. Ofta behöver beläggningarna tas bort mer noggrant, men med mjuka rörelser och en skonsam tandborste.

En obehandlad tandköttsinflammation kan hos vissa vuxna utvecklas till parodontit, där även vävnaden som håller fast tänderna påverkas. Därför är det klokt att ta återkommande blödning och svullnad på allvar.

Dålig andedräkt kan vara en varningssignal

Dålig andedräkt kan bero på mat, muntorrhet eller tillfälliga beläggningar. Men den kan också komma från plack på tänderna och tungan, inflammerat tandkött eller andra problem i munnen.

Tandborstning kan minska lukten genom att hålla munnen ren, men munskölj eller starka mintsmaker ska inte användas för att bara dölja ett återkommande problem.

Om dålig andedräkt finns kvar trots noggrann munvård är det bra att kontakta tandvården och undersöka orsaken.

Kan dålig munhälsa påverka resten av kroppen?

Munnen är en del av kroppen, och sjukdomar i munnen kan påverka hur du mår och fungerar i vardagen. Smärta, infektioner och tandlossning kan exempelvis göra det svårare att äta, sova, prata och känna sig bekväm bland andra.

Det finns också samband mellan vissa sjukdomar i munnen och sjukdomar i övriga kroppen. Samband betyder dock inte alltid att det ena direkt orsakar det andra. Därför bör man vara försiktig med påståenden om att vanlig tandborstning på egen hand förebygger exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar.

Det säkra är att god munvård förebygger sjukdomar i tänder och tandkött – och att en mun utan smärta och infektioner är en viktig del av den allmänna hälsan.

En enkel rutin för rena tänder

Behöver alla använda munskölj?

Nej. För de flesta är tandborstning med fluoridtandkräm och rengöring mellan tänderna grunden. Ett munskölj kan inte ersätta den mekaniska rengöringen som tandborste, tandtråd och mellanrumsborstar ger.

Det är också viktigt att skilja mellan olika typer av munskölj. De har olika innehåll och olika syften.

Fluoridskölj

Fluoridskölj kan rekommenderas till personer som har förhöjd risk för karies, exempelvis på grund av muntorrhet, tandställning eller återkommande hål.

Använd det helst vid en annan tidpunkt än direkt efter tandborstningen, till exempel efter lunch. Då sköljer du inte bort den mer koncentrerade fluoriden från tandkrämen.

Antibakteriellt munskölj

Antibakteriella produkter, exempelvis munskölj med klorhexidin, påverkar bakterierna i munnen. De kan vara användbara under en begränsad period vid ett tydligt tandvårdsbehov, men bör inte användas slentrianmässigt som en permanent del av rutinen.

Sådana produkter kan påverka munflorans sammansättning och kan även ge biverkningar som missfärgningar och smakförändringar. Använd dem därför enligt tandvårdens eller produktens instruktioner.

Kosmetiskt munskölj

Vissa munskölj är främst framtagna för att ge en stark smak och tillfälligt fräschare andedräkt. De kan kännas uppfriskande, men tar inte bort plack och behandlar inte orsaken till återkommande dålig lukt.

Barn behöver hjälp med tandborstningen

För barn börjar tandborstningen när den första tanden kommer fram. Tänderna ska borstas morgon och kväll med fluoridtandkräm anpassad efter barnets ålder.

Barnet får gärna öva själv, men en vuxen behöver hjälpa till långt upp i skolåldern. Små barn saknar den finmotorik och överblick som krävs för att komma åt alla tandytor ordentligt.

En tandborste som barnet tycker om, en särskild hållare eller ett timglas kan göra rutinen tydligare och roligare. Hjälpmedlen ersätter inte noggrann borstning, men kan göra det lättare att få den genomförd varje dag.

Matvanorna spelar också roll

Tandborsten kan inte ensam kompensera för att tänderna utsätts för socker och syra många gånger under dagen. Regelbundna måltider ger tänderna tid att återhämta sig mellan gångerna du äter.

Vatten är det bästa valet när du är törstig mellan måltiderna. Söta drycker, juice och småätande under stora delar av dagen ökar antalet syraattacker mot tänderna.

Det betyder inte att allt sött måste förbjudas. För tänderna är det ofta bättre att äta något sött vid ett samlat tillfälle än att småäta samma mängd under flera timmar.

När bör du kontakta tandvården?

Vänta inte på nästa ordinarie kontroll om du får tydliga besvär. Kontakta tandvården om du eller barnet har:

• tandvärk eller återkommande ilningar,
• en trasig eller avslagen tand,
• vita, bruna eller mörka fläckar på tänderna,
• tandkött som ofta blöder eller är svullet,
• ihållande dålig andedräkt,
• en svullnad i munnen eller ansiktet,
• eller svårt att äta på grund av smärta i munnen.

Tandvården kan även hjälpa till om du är osäker på borstteknik, fluorid, munskölj, hjälpmedel mellan tänderna eller hur du ska hjälpa ett barn som protesterar.