Vad är karies och hur uppstår hål i tänderna?

Karies är inte bara det färdiga hålet som tandläkaren kan behöva laga. Det är en process som börjar när bakterier på tanden bildar syra och tandens yta gradvis förlorar mineraler. Upptäcks förändringen tidigt kan utvecklingen ibland bromsas innan ett riktigt hål har bildats.

Är karies och hål i tänderna samma sak?

Orden används ofta som om de betydde exakt samma sak, men det finns en skillnad. Karies är själva sjukdomsprocessen. Ett hål är ett möjligt resultat när processen har pågått så länge att tandens yta har gått sönder.

En tidig kariesskada kan se ut som en matt, kritvit förändring i emaljen. Då finns det ännu inte alltid en fysisk grop som behöver lagas. Med bättre tandborstning, fluorid och förändrade matvanor kan utvecklingen ibland stanna av.

När skadan har gått djupare och tandens yta har brutits ner kan tanden behöva lagas av tandläkare.

Så uppstår karies steg för steg

Vad är det som ökar risken för karies?

Karies beror sällan på en enda sak. Risken påverkas av hur ofta tänderna utsätts för socker, hur väl plack tas bort, hur mycket fluorid tanden får och hur bra saliven skyddar.

Frekvent småätande

Varje gång barnet äter eller dricker något som bakterierna kan använda börjar en ny period med syrapåverkan. Regelbundna måltider ger tänderna längre vilopauser.

Söta drycker

Läsk, saft, juice och andra söta drycker kan öka risken, särskilt om de dricks ofta eller under lång tid. Vatten är det bästa valet mellan måltiderna och under natten.

Plack som ligger kvar

Om tänderna inte borstas ordentligt får bakteriebeläggningarna ligga kvar nära tandytan. Risken ökar särskilt längs tandköttskanten, mellan tätt sittande tänder och i kindtändernas djupa fåror.

För lite fluorid

Fluorid stärker tandytan och hjälper tanden att återhämta mineraler efter syrapåverkan. Tandborstning med fluoridtandkräm morgon och kväll är därför en viktig del av kariesförebyggandet.

Muntorrhet

Saliven sköljer munnen, neutraliserar syror och hjälper till att reparera tandytan. Den som producerar mindre saliv har därför ett sämre naturligt skydd mot karies.

Är karies ärftligt?

Man kan inte ärva ett färdigt hål, och karies beror inte enbart på gener. Däremot kan vissa förutsättningar variera mellan personer, till exempel salivens mängd och egenskaper, tändernas form och hur tätt de sitter.

Familjens vanor spelar också stor roll. Barn delar ofta måltidsmönster, dryckesvanor och tandborstningsrutiner med resten av familjen. Det som ser ut som ett rent ärftligt mönster kan därför vara en kombination av biologiska förutsättningar och vardagsvanor.

Ett barn som tidigare har haft karies kan behöva extra stöd och tätare kontroller, men det betyder inte att nya skador är oundvikliga.

Varför är mjölktänder känsliga för karies?

Mjölktänder har tunnare emalj och dentin än permanenta tänder. En kariesskada kan därför utvecklas djupare på kortare tid.

Mjölktänder ska dessutom användas under flera år. De behövs för att barnet ska kunna tugga och prata och hjälper till att hålla plats för de permanenta tänderna.

Ett hål i en mjölktand ska därför inte lämnas obehandlat bara för att tanden senare ska tappas. Karies kan orsaka smärta, infektion och svårigheter att äta eller sova.

Kan tidig karies läka?

En tidig kariesskada där tandytan fortfarande är hel kan ibland stanna av. Det kallas ofta att skadan bromsas eller inaktiveras snarare än att tanden blir exakt som tidigare.

Åtgärderna kan bland annat vara:

• noggrannare tandborstning med fluoridtandkräm,
• extra fluorid efter individuell rekommendation,
• färre tillfällen med söta livsmedel och drycker,
• regelbundna måltider,
• och tätare uppföljning hos tandvården.

Om det redan finns ett tydligt hål växer tandens förlorade del däremot inte tillbaka av sig själv. Tandläkaren behöver bedöma om tanden ska lagas eller behandlas på något annat sätt.

Hur märker man att ett barn har karies?

Tidig karies ger ofta inga symtom. Barnet kan ha en förändring utan att ha ont, och skadan kan sitta mellan tänderna där den inte går att se hemma.

Möjliga tecken är:

• matta vita fläckar på tanden,
• bruna eller mörka förändringar,
• en synlig grop eller skadad yta,
• tandvärk eller ilningar,
• att barnet undviker att tugga på ena sidan,
• eller svullnad och ömhet runt en tand.

Eftersom tidiga skador kan vara svåra att upptäcka är tandvårdens regelbundna undersökningar viktiga även när barnet inte visar några besvär.

Så förebygger du karies hos barn

Borsta från den första tanden

Börja borsta när den första tanden kommer fram. Borsta morgon och kväll med en mjuk tandborste och fluoridtandkräm som passar barnets ålder.

Låt en vuxen hjälpa till

Barnet får gärna öva själv, men en vuxen behöver borsta färdigt långt upp i skolåldern. Barn saknar länge den finmotorik och överblick som behövs för att komma åt överallt.

Ge tänderna pauser

Försök hålla måltider och mellanmål någorlunda samlade. Ständigt småätande gör att tänderna utsätts för ny syrapåverkan gång på gång.

Välj vatten mellan måltiderna

Vatten påverkar inte tänderna på samma sätt som söta eller sura drycker. Undvik särskilt saft, juice och andra söta drycker i nappflaska under natten.

Låt fluoriden ligga kvar

Efter tandborstningen bör barnet spotta ut tandkrämen utan att skölja munnen med mycket vatten. Då får fluoriden ligga kvar längre på tandytorna.

Behöver barnet undvika alla kolhydrater?

Nej. Kolhydrater ingår i många vanliga och näringsrika livsmedel och ska inte behandlas som något barn behöver undvika generellt.

För tandhälsan är det särskilt relevant hur ofta tänderna utsätts för lättnedbrytbara kolhydrater och tillsatt socker. Godis, kakor, söta drycker och återkommande småätande innebär ofta en större belastning än en vanlig måltid.

Fokusera därför på regelbundna måltider, vatten mellan måltiderna och daglig tandborstning i stället för att försöka ta bort alla kolhydrater ur barnets kost.

Förebygger munskölj och tandblekning karies?

Tandblekning förebygger inte karies och ska inte användas för att stärka emaljen. Behandlingen förändrar tändernas färg men ersätter inte tandborstning, fluorid eller tandvård.

Munskölj behövs inte heller som standard för alla. Fluoridskölj kan rekommenderas vid en förhöjd kariesrisk, men bör då användas enligt råd från tandvården och gärna vid en annan tidpunkt än direkt efter tandborstningen.

Antibakteriella munskölj är avsedda för särskilda behov och ska inte användas slentrianmässigt som ersättning för mekanisk rengöring.

När bör man kontakta tandvården?

Kontakta barnets tandvård om du ser en vit, brun eller mörk förändring som inte funnits tidigare, misstänker ett hål eller märker att barnet har ont och undviker att tugga.

Sök skyndsamt om barnet får:

• svullnad i tandköttet eller kinden,
• feber tillsammans med tandvärk eller svullnad,
• en varblåsa vid tanden,
• kraftig eller ihållande smärta,
• eller svårt att äta, gapa eller svälja.

Vänta inte till nästa ordinarie kontroll om barnet har tydliga besvär. Tidig bedömning kan göra behandlingen enklare och minska risken för att skadan hinner förvärras.